Abstinens
"Jag drömmer. Jag drömmar om trånga väggar som trycker till mig när jag ska någonstans. Mitt barn var borta, helt spårlöst borta. Paniken vällde över hela huvudet. Paniken tog över nu och det ända jag kunde se var en stor mur och känna trånga murar. Jag kunde lika gärna gräva mig under jorden för jag var ju maktlös och ensam i en stor svart skog jag inte kände igen. Kanske djövulen tar mig här och nu! Jag vill bars hålla min dotter och komma ur denna fasansfulla mardröm. Mitt kära barn. Jag känner hur paniken kyler ner mig och jag fattar inget råd från något, inte från min ensamhet heller. Jag försöker krypa mig genom ett rör under muren men jag fastnar och jag kommer inte fram. Jag måste skrika av panik men då tystnar mina tankar och kropp. Men känner ändå att något tar tag i mina ben ocg jag känner mig redan död. Han var en polis som sa " Du kommer inte ut eller in sålänge paniken styr dig, kom hem". Jag slog upp mina ögon och kände en oerhört glädje att hon fanns hos mig mitt älskade barn.
Kommentarer
Trackback
